Wik slott

Wiks slott är Sveriges bäst bevarade medeltidsborg, uppförd under senare delen av 1400-talet. Wiks anor går
däremot ytterligare minst 200 år tillbaka i tiden. Byggherre till Wik var troligtvis den danske riddaren
Claus Nielsen, eller dennes son, Niels Claussen. Gården har emellertid äldre anor, då dess äldste kände ägare
levde på 1200-talet. Massiva murar och vallgravar gjorde borgen ointaglig. Slottet var på medeltiden ett av de starkaste fästena i Mälardalen, något som man kan förstå än idag när man sitter innanför de metertjocka murarna. Gustav Vasa belägrade en gång i tiden Wiks slott i över ett år utan att lyckas komma innanför murarna.

I riddarsalen har besökare hört någon klampa med tunga steg för att sedan upptäcka att ingen finns där. Det finns
en flygel i riddarsalen som även den spelar musik på nätterna av sig själv och det finns även en lönngång från
köket på bottenvåningen till biblioteket på övervåningen, där har besökare sett en vit skepnad av en kvinna.
På slottet har man även sett till en ung man med svarta kläder och en vit skjorta med rock, vid halsen en knuten halsduk, detta är enligt rykten en pojke som dog på slottet av blodförgiftning för länge sedan.

Här spökar Anna von der Grünau, som levde på 1600-talet och drunknade i Lårstaviken utanför slottet. Man trodde
att hon var en häxa eftersom hon flöt på sina många kjolar därför räddades hon inte. Sedan dess har en del sett
hennes dimmiga gestalt ibland ute på sjön, andra gånger på gårdsplanen. Skepnaden brukar växa upp ur marken och
bli allt större tills den når upp till takets högsta torn, innan den upplöses och försvinner.